Skip to content

Linamyrområdet

I Tjelvars fotspår: Relationer mellan människor, vatten och land

på Gotland – dåtid, nutid och framtid.

Vi menar att arkeologiska lämningar och geologiska sediment är unika kultur- och miljöarkiv som i enlighet med kultur- och naturmiljöpolitiska mål i Sverige ska vårdas och bevaras, men de ska också brukas inom forskning, högre utbildning samt informationen ska komma allmänheten till del.

Nordöstra Gotland och området kring Lina myr utgör enligt oss ett speciellt intressant fallstudieområde för forskning, utbildning inom arkeologi, geologi med inriktning naturbruk och hållbar utveckling kopplat till utveckling av digitala besöksmål.

Lina myr borrkärna

Både den arkeologiska och geologiska forskningen påbörjades på Gotland i början av 1900-talet. Då lades grunden för den generella bild som finns av Gotlands geologiska och arkeologisk utveckling men nu behöver vi detaljerad kunskap för att få en djupare förståelse för landskapets utveckling i ett långtidsperspektiv och hur människan i hög grad påverkar denna utveckling.

Tidigare arkeologisk forskning har visat att Linamyrområdet var det första området som koloniserades på fasta Gotland för mellan 8000-9000 år sedan. En intressant fråga är varför människor just valt att bosatta sig här?

Tidigare geologisk forskning har indikerat att då människor koloniserade Gotland utgjorde Linamyrområdet en resursrik havsvik och att i och med strandlinjeförskjutningen (isostatiska landhöjningen efter sista istiden) har området med tiden grundats upp.

Den naturliga uppgrundningen har fortsatt i långsam takt i området men om inte en omdiskuterad utdiktningsprocess hade satts i verket runt 1950-talet skulle området fortsatt utgjort Gotlands största sank/myrmark.

 

Ljusterfiske Lina myr

Detta område hade i sådana fall varit vattendränkt under stora delar av året. Område har alltså utgjort en mycket viktig resurs i alla tider då människor bott på Gotland.

Dessutom har Gothems/Hörsneån tillsammans med myren/sjön utgjort en viktig farled där man ända upp i historisk tid har kunnat ta sig vattenvägen från östra Gotland och in till den viktiga knutpunkten Roma mitt på ön och i princip vidare ut genom å-system hela vägen till västra sidan på Gotland.

I tillägg vet vi idag att myrmarker som naturligt översvämmas är viktiga för den biologiska mångfalden och förhindrar att växthusgaser läcker ut i atmosfären. Efter utdikningsprocessen på 1950-talet omvandlades myrområdet till jordbruksmark med allt vad det innebär i ekonomiska och miljömässiga termer.

Området kring Lina myr har förutom den av oss undersökta stenvallen Gothemshammar även många intressanta arkeologiska besöksmål, såsom den välbesökta skeppssättningen Tjelvars grav, det stora bronsåldersröset Majsterojr, Gotlands tidigaste boplats Svalings, storhögen Grönhaug och arkeologiskt utgrävda lämningar i Vallstena från sten-brons och järnålder.

Vidare finns fornborgen på Baraberget och Bara ödekyrka, Vallstena och Hörsne medeltida kyrkor, den väldokumenterade och spännande stenåldersboplatsen Västerbjers. Det finns också flera fina naturmiljöer utefter Gothems- och Hörsneåarna, SNF reservat vid Prästänget i Bara samt naturreservatet Råby träsk vid Lina myr i området.

Åminne turistanläggningar och välbesökta badstrand där Gothemsån har sitt utlopp utgör en nod för turister i närheten av dessa lämningar och en turistled där forntida kultur- och naturmiljöer utgör fysiska besöksmål men informationen och upplevelsen kring dessa förhöjs genom att de visualiseras digitalt. Även nu borttagna och förstörda lämningar kan på detta sätt få nytt liv dvs. bli hållbara besöksmål.

Genom att koppla ny forskning som används för att visualisera kultur- och naturmiljöer skapas ett mervärde för lokalbefolkningens och turisternas friluftsliv i området och sätter även fokus på nutida frågor kring vattenresurser och våtmarksrestaureringar på Gotland.

Men våra arkeologiska undersökningar i området sedan 2009, främst av bronsåldersmiljöer visar på stora brister i information när det gäller dateringar av strandlinjeförskjutningen och hur Gotland och fornlämningsmiljöerna sett ut före den omfattande utdikningsprocessen, som generellt initierades på slutet av 1800-talet och pågick ända in på 1960-talet.

Rensningen av kanalerna är fortfarande i hävd och gör att stora mängder gödning läcker rätt ut i Östersjön och bidrar till övergödningen. För att kunna förstå människors relationer till dessa processer samt lägga en grund till rekonstruktioner av landskapet kring Lina myr satsade Högskolan på Gotland år 2011 och 2012 ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeologi, samhällsgeografi och ekologi med området kring Lina myr som en fallstudie.

Vi kom fram till en gemensam forskningsplattform kring kulturella ekosystemtjänster som kan vara intressant att återuppta i en eller annan form vid Campus Gotland. Gällande vår arkeologiska forskning kopplat till området har vi gjort utgrävningar av den enigmatiska stenvallen i Gothemshammar som är belägen vid utloppet av Lina myr.

 

Vallen har fått en uppseendeväckande datering till bronsålderstid och genom noggranna höjdinmätningar och ny markhöjd data (LIDAR-data) har en mycket detaljerad digital 3-D landskapsrekonstruktion kunnat tolkas på ett helt nytt sätt vilket presenterats på tre olika konferenserna 2016. Flera kandidatuppsatser masteruppsatser i arkeolog har riktat sig också mot undersökningar i området.

Genom undersökningarna och den digitala landskapsrekonstruktionen kan vi förstå sammanhang mellan lämningarna och omgivande miljö samt göra ingående dateringar av lämningarna. Detta ger ett fundament till ytterligare detaljerade rekonstruktioner av ett område där stora fluktuationer och förändringsprocesser i förhållande mellan land och vatten har förekommit.

De detaljerade rekonstruktionerna kan få oss att förstå hur människor har förhållit sig på ett emotionell och praktisk vis till landskapet och till varandra och dess förändringar och även hur människor har och fortsätter påverka dessa landskapsförändringarförändringar i ett långtidsperspektiv.

De arkeologiska undersökningarna och våra modelleringar med hjälp av ny exakt höjddata visar att den nuvarande strandlinjeförskjutningsmodellen från SGU inte kan appliceras och det behövs en lokal detaljerad kunskap om dessa processer för att förstå och rekonstruera miljö här.

Därför initierades ett samarbeten med kvartärgeologen Stockholms universitet där vi har extraherat ett större antal borrkärnor med sediment som ska användas för detaljerade miljö- och strandlinjedateringsanalyser i två masterarbeten 2016-2017.

Genom detaljerad bakgrundsdata för landskapsrekonstruktioner från olika tidsperioder har vi initierat ett visualiseringsarbete av olika fornlämningsmiljöer som kan attrahera kulturturism inom området.

Här har vi påbörjat ett intervjuprojekt med lokalbefolkningen och turistnäring om hur vi på ett hållbart sätt i dialog mellan dem, oss forskare och de antikvariska myndigheterna kan visualisera och iscensätta landskapet förändringsprocesser vid olika kultur- och naturlämningar (dvs. besöksmål) i området.

 

Ett förslag är att skapa en turistled (Tjelvarsleden) där fantasieggande visualiserad forntid möter samtid men syftet med projektet är också att människor även få redskap för att reflektera om förändringsprocesser i landskap som även kan väcka frågor om framtida relationer mellan människor, vatten och landskap på Gotland.

Tillväxtverket
Uppsala Universitet
Region Gotland